Du står i mataffären med din lagom fyllda korg (överfyllda om du jämför med fransmännens som oftast bara består av två tre fyra produkter). Det är dags att välja kassa. Alternativen:
kassa 1) endast för krigsskadade män och gravida kvinnor
kassa 2) endast för dig med mer än tio produkter
kassa 3) endast för dig med mindre än tio produkter
kassa 4) endast för dig som betalar med checkar eller cb
oftast är dock bara en enda kassa öppen och du slipper detta dilemma. Annars väljer du med största säkerhet kassa 2 eftersom du inte är gravid, krigsskadad, checkägare eller småhandlare. Väl i kön är det bara att vänta. och vänta. och vänta. har du tur behöver du inte vänta mer än fyrtio minuter. har du otur, stackars dig. Räkna med en tio minuter per kund, oftast ska de nämligen upptäcka att purjon är sned, mjölken fastnat i shoppingrullväskan och gått söndereller morötterna ovägda och behöver då springa iväg och åtgärda problemet. När det väl är din tur tänker du: nu ska jag vara effektiv och lasta upp alla varorna på rullbandet med en gång. men nejnej, det finns ju inget rullband! bara en svart remsa som varken rullar eller är längre än fem centimeter. Då tänker du: jag sträcker fram varorna till kassörskan, men nej. Hon tar inte emot förrän kunden framför packat ihop sina varor, lämnat affären och kommit på bussen. Nu är det äntligen din tur. Då visar det sig att kilopriset på osten inte finns inlagt i databasen. Först suckar kassörskan (frågetecken kan man kalla de kassörskor, snarare kossor med nedsatt hjärnkapacitet), vänder sig till sin granne i gravid-kassan (i hagen) och ber om hjälp. Denna suckar också och kastar vidare frågan till butikschefen som i lugn takt kommer gående från kafferummet och säger åt kassörska ett att slå in osten som en köttbit för det är samma pris. Under tiden som alla varor avläses bör du lämpligtvis slänga ner dem i kundvagnen/korgen/gratis plastpåsen (här finns det ingen tid för att packa platsekonomiskt i den medhavda ikea-kassen) på grund av tidigare nämda rullbandsstorlek. Sedan ska du betala. Antigen får du fyrtionio mynt i växel eller vänta en timme till på att carte bleue-maskinen ska vakna till liv. I värsta fall tvingas du kroppsvistera dig själv på jakt efter småmynt, eftersom växel alltid är en bristvara. Skulle du gå därifrån med två cent för lite betalt så kommer vakten (en sådan finns i varje butik och honom muckar man inte med) kutande efter dig.
Det var det hela. Välkommen till Paris!
9 kommentarer:
Jag skrattade högt. Ni är jätteroliga! Fast kossorna i Paris verkar inte så muntra och ej heller särskillt effektiva. Tro tusan att caféägarna vill ha svenskar som arbetskraft.
Er blogg piggade upp. Jag är så trött, så trött efter att ha ställt klockan på 4.30 (!!!) och tagit tidigt morgonflyg till Stockholm idag.
Men nu kan jag lägga mig med ett leende på läpparna.
Kram
Det var förbaske mig det roligaste jag läst på länge ! Skulle arbetsmarknaden av någon anledning vara kärv, kan ni ju bilda ett författarkollektiv. Roliga kortnoveller under pseudonymen Relena kommer att bli värsta kioskvältarna. Hur skulle det se ut? På tal om kossorna, är dom inte lite fnissiga åtminstone? Det är väl i France de kör med "La vache que rit"-eller-nåt-liknande-ostar. Fast det är förstås. De kossrna kanske inte knegar i en mataffär.
Kram
Pappa N
är det inte underbart! har alltid undrat hur jag (EN person, student och fattig) lyckades handla mer än samtliga fransmän i kön när jag tänkte handla för två dagar vid ett tillfälle... det är ett mysterium! och inte minst rullbandsbristen! är vi ett civilicerat land eller..?
Kassörska kan konstateras kass kossa tydligen?
Tro inte att ni har det eländigt, dock:
Kassörskorna i Paris överträffas sannolikt av de som satt på Coop i Pully när vi bodde där. Fast å andra sidan var där aldrig kö eftersom ingen ville handla där...
Hoppas ni mår bra.
Morbror B
Kan ni inte bara låtsas att en av er är gravid? Ni kan ju skriva ut bilden på Percy o låtsas att det är den lille. Man börjar ju inte få mage förrän en bra bit in ändå ;)
Eller så får ni lära er att leva med detta problem och se det som en övning i uthållighet och tålamod ;)
Kram
Jättebra kåseri! Ni har talang!
Jag är litet nyfiken på om ni har flyttat redan (tack för bilder på nya lägenheten) eller om ni ska göra det. Tacksam för den nya adressen.
Hoppas ni inte har blåst bort i stormen!
Kram från
Farmor och Farfar i Arild
Rebecka (och Helena)! Här det okej att jag och Jonny kommer i april? Kram
aaaaaahhh (något i stil med rebecka gäspar-ljud) kan ni inte skriva nått nytt inlägg????!!! jag har tråkigt!!
HAHAHAHAHA underbart, de e nästan som hemköp de ^^ //soffis
Skicka en kommentar