vi fick för oss att handla och när vi gjorde en inventering av vad som fanns i kylen kom vi på att det var nog dags att avfrosta den (isen från frysfacket hade spridit sig). den var första gången för oss båda och efter sökande i både hemkunskapsbok och rutiga kokboken får internet hjälpa oss med att berätta hur man gör. det lät ju inte så svårt och det gick faktiskt bättre än förväntat! vi kokade vatten och satte in och snart började det droppa. vi insåg att det var dags för en storhandling och än en gång har vi internet att tacka. lidl är bäst för storhandlingar och vi har tidigare åkt till andra sidan stan och slubbkvarten för att hitta lidl. tack vare internet har vi nu upptäckt att det finns ett lidl i vår egen banlieu. efter att ha passerat kyrkogården, tagen ur en skräckfilm, gick vi in och plockade på oss allt från russin till cordon bleus. glada var vi när vi fick reda på hur billigt det var, 31,15 är ju ingen summa för två välfyllda IKEA-kassar. damen i kassan blev mindre glad när vi lämnade fram 40 €. nu var hon tvungen att ge oss växel. istället för 8,85 som varit den mest naturliga lösningen bestämde hon sig för att ge oss 7,92 med hjälp av en femma och 49 mynt. det gjorde de välfyllda kassarna ännu tyngre.
när vi kom hem välkomnades vi av ett brak: det sista isflaket landade med besked på nedre hyllplanet. vilket lyckat avfrostande! stärkta av både frysframgång och potatisgratäng bestämde vi oss för att ge oss ut på en expedition. nyponsoppan kokades, kexen plockades fram, ryggsäcken packades, strumporna åkte på, vinterskorna skulle få känna på årets första frost. den strapatsfulla färden innehöll branta stigningar (en trappa), glaciärer (en bro), djungel (en palm), floder (en flod), vilda djur (en lös hund), fyrverkerier (kameraeffekt) samt en stärkande fikapaus. efter 40 minuter kom vi innanför dörren igen.
